bara sport och kluvna känslor.

tema: delade känslor.

ikväll spelade ruoska säsongens viktigaste match. vi kvalade för att hållas kvar i division 2 och det stod 1-1 i matchsegrar så kvällens sammandrabbning var avgörande. vi hade en helt okej laguppställning och jag fick själv nöta bänk hela matchen. med 30 sekunder kvar av matchen står det 3-5 till motståndarna och de tilldelas ett straffslag. 3-6. matchen är definitivt avgjord. ruoska faller till division 3. säsongen är en total katastrof.

något annat som också varit en sgs total katastrof är min egen insats i laget. på 15 matcher har jag föga imponerande 0+0. trots att träningarna gått bra och att jag spelat bra med spankers i skärgårdsserien och nyligen valdes till åa-turneringens bästa spelare har det i division 2-matcherna låst sig totalt.

så picture this: med 30 sekunder kvar att spela och matchen avgjord i.o.m underläge 3-6, säger tränaren, som en vänlig gest, att gå och spela säsongens sista byte. med 3 sekunder kvar av matchen och hela säsongen, skjuter jag bollen i mål. min första poäng, mitt första mål i ruoska nånsin. när ingenting nånsin spelar nån roll längre, då tar det 25 sekunder så är bollen i mål.

jag är glad. och jag är tom. resten av laget sitter tysta på bänken. vi föll ut ur division 2, ingenting spelar nån roll. jag behåller ändå bollen som minne.

9 thoughts on “bara sport och kluvna känslor.”

  1. Hej!
    Länge sen! Jag har int så mycket att säga om dethär inlägget men undrar vad du ska göra på “ord o mening”? Visste du att deras dagis “Plommonet” ligger RAKT under mig? Så när ja e hemma på saikku (vilket jag nyligen var i 2 veckor p.g.a opererade tonciller) så är jag kanske inte lyckligast i stan då det skriks o härjas klockan 9 på morgonen 🙂 Men så har jag funderat vidare: sen när jag har egna barn ( o såklart bor kvar i min etta på rosavillagatan) så är det ju så fruktansvärt praktiskt att bara öppna ytterdörren o låta mina barn gå 12 trappsteg ner till dagiset! på tal om LYX!
    Hoppas du mår bra!

  2. Ännu en juttu: blev inspirerad av ditt inlägg om google o så googlade jag dig… Ha du gjort det? Antagligen jo o då är du oxå medveten om att jo, du nämner inte ditt efternamn i själva texten men däremot är det ett visst foto som kommer upp på andra plats… När du kakka-full kryper omkring på nån midsommar 🙂
    TUR att du ha make the effort att inte näma ditt efternamn m.a.o. 🙂

  3. *generad*

    dags att uppdatera lite gamla sähly-sidor… skulle bara fattas att ordomening googlat mej.

  4. ja förresten, nä jag visste inte att plommonet ligger rakt under dig! jag ska jobba för o&m i juni, med lite allt möjligt. utredning och utveckling av olika element av deras verksamhet.

    förresten 2: vet inte om du fick ett mail av en viss micke häromdan, men hans arb.givare hade visst hittat en viss kommentar av dig, om honom, på min blog 🙂 – så jag editerade den.

  5. Alltså vad det den incidenten som fick dig att reflektera över det hela??
    Men ja skrev ju nog int hans riktiga förnamn? GUD så pinsamt! O verkligen klumpigt av mig!!!!
    Men vad är det för arbetsgivare som snokar så?!?

  6. nej det var int den incidenten som fick mej att reflektera över det hela 🙂 men dock, det var jag som i efterhand editerade bort hans efternamn från din kommentar. int vet jag sen hur man får för sig att söka på nåns smeknamn. men så hade det nu gått.

  7. men hej, innan google uppdateras kan du ju testa vad som händer om du googlar honom. nog är det ju lite roligt ändå, fast jag hoppas verkligen att det försvinner fort.

  8. Jep, ja testade ren! O så skrev ja en sori viesti åt honom som han svarade på att det inte var farligt alls o dessutom helt hans eget fel 🙂
    Men lite roligt var det faktist 🙂 och kanske man i framtiden lite tänker sig för…
    Tänk om ja sku googla mig själv o så sku där komma en text att “vitsi dendär r.n. nog va aspackad förra lördan!”… Kanske int helt en vinnare…
    Kiva med vår-väder!

Leave a Reply