{"id":256,"date":"2007-10-14T13:28:58","date_gmt":"2007-10-14T11:28:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/?p=256"},"modified":"2007-10-18T14:26:22","modified_gmt":"2007-10-18T12:26:22","slug":"skolbetyg-och-psykologutlatanden","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/?p=256","title":{"rendered":"skolbetyg och psykologutl\u00c3\u00a5tanden"},"content":{"rendered":"

erik wahlstr\u00c3\u00b6m<\/a> skriver i dagens hbl<\/a> om skolvitsord och dess relation till klassamh\u00c3\u00a4llet finland.<\/p>\n

\u00c3\u00a4r du en osocial och otrevlig man? har du alltid misst\u00c3\u00a4nkt att l\u00c3\u00a4rarna gav dig f\u00c3\u00b6r l\u00c3\u00a5ga betyg i skolan f\u00c3\u00b6r att de tyckte illa om dig? …skolsystemet g\u00c3\u00b6r att elever som objektivt sett borde f\u00c3\u00a5 vitsordet 8 behandlas olika p\u00c3\u00a5 grund av sitt temperament.<\/p><\/blockquote>\n

han refererar till liisa keltikangas-j\u00c3\u00a4rvinens<\/a> sitra-finansierade rapport<\/a> som dryftar fr\u00c3\u00a5gan om vad skolvitsorden i h\u00c3\u00b6gstadiet egentligen m\u00c3\u00a4ter, och vem som gynnas. wahlstr\u00c3\u00b6m noterar ocks\u00c3\u00a5 alternativa bed\u00c3\u00b6mningar, som waldorf-pedagogiken i steinerskolor, d\u00c3\u00a4r l\u00c3\u00a4rare ist\u00c3\u00a4llet ger verbala beskrivningar, men konstaterar att det i dem d\u00c3\u00b6ljer sig en mjuk totalitarism i denna f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5else<\/em> [att man p\u00c3\u00a5 s\u00c3\u00a5 s\u00c3\u00a4tt b\u00c3\u00a4ttre kan beakta elevers personligheter]<\/em>.<\/p>\n

denna vecka utf\u00c3\u00b6rde jag f\u00c3\u00b6r f\u00c3\u00b6rsta g\u00c3\u00a5ngen en kognitiv utredning av ett barn (3 \u00c3\u00a5r) med testet wppsi-r<\/a>. det inneh\u00c3\u00a5ller strikta riktlinjer f\u00c3\u00b6r administration och po\u00c3\u00a4ngs\u00c3\u00a4ttning, f\u00c3\u00b6r att s\u00c3\u00a4kerst\u00c3\u00a4lla testets reliabilitet. trots att man f\u00c3\u00a5r tydliga kvantitativa resultat l\u00c3\u00a4mnas dock siffrorna utanf\u00c3\u00b6r det psykogiska utl\u00c3\u00a5tandet. visst skulle det vara h\u00c3\u00a4rligt att kunna m\u00c3\u00a4ta och rangordna och bed\u00c3\u00b6mma m\u00c3\u00a4nniskor med siffrornas skoningsl\u00c3\u00b6sa exakthet, men det skulle ske p\u00c3\u00a5 f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00a5elsens bekostnad (eller validitetens<\/em>, om man vill prata vetenskap).<\/p>\n

s\u00c3\u00a5ledes \u00c3\u00a4r testresultaten endast ett underlag f\u00c3\u00b6r att skriva det psykologiska utl\u00c3\u00a5tandet. siffrorna st\u00c3\u00a4lls i sammanhang – ett barn som i testsituationen f\u00c3\u00a5r ett normalv\u00c3\u00a4rde vid en verbal uppgift kan i utl\u00c3\u00a5tandet tolkas p\u00c3\u00a5 vitt skilda s\u00c3\u00a4tt. ett normalv\u00c3\u00a4rde kan f\u00c3\u00a5s vid en optimal situation d\u00c3\u00a4r barnet \u00c3\u00a4r piggt, motiverat och har etablerat en god kontakt med testledaren. samma resultat kan ocks\u00c3\u00a5 vara en f\u00c3\u00b6ljd av att ett anm\u00c3\u00a4rkningsv\u00c3\u00a4rt beg\u00c3\u00a5vat barn kommit till testsituationen tr\u00c3\u00b6tt och hungrig, eller helt enkelt finner uppgifterna tr\u00c3\u00a5kiga och “f\u00c3\u00b6rst\u00c3\u00b6r” resultaten genom att hitta p\u00c3\u00a5 andra saker. dylika kvalitativa iakttagelser \u00c3\u00a4r lika relevanta som testresultatet, och syntesen av dessa utg\u00c3\u00b6r sedan det psykologiska <\/em>utl\u00c3\u00a5tandet.<\/p>\n

f\u00c3\u00b6r n\u00c3\u00a4rvarande bed\u00c3\u00b6ms skolg\u00c3\u00a5ngen hos barn i stora drag enligt f\u00c3\u00b6ljande. ett medeltal r\u00c3\u00a4knas ut utg\u00c3\u00a5ende fr\u00c3\u00a5n prov, varefter l\u00c3\u00a4raren antingen h\u00c3\u00b6jer, s\u00c3\u00a4nker eller l\u00c3\u00a5ter medeltalet st\u00c3\u00a5 som siffra p\u00c3\u00a5 betyget. keltikangas-j\u00c3\u00a4rvinen kom fram till att ett gott hum\u00c3\u00b6r (eller temperament) hos flickor hj\u00c3\u00a4lper dem en god v\u00c3\u00a4g, medan samma inte g\u00c3\u00a4ller f\u00c3\u00b6r pojkar.<\/p>\n

men ponera att skolg\u00c3\u00a5ngen ist\u00c3\u00a4llet skulle bed\u00c3\u00b6mas enligt liknande kriterier som psykologutl\u00c3\u00a5tanden. d\u00c3\u00a5 kunde de se ut s\u00c3\u00a5 h\u00c3\u00a4r:<\/p>\n

kalle har i matematik uppn\u00c3\u00a5tt normalv\u00c3\u00a4rdet f\u00c3\u00b6r sin \u00c3\u00a5lder. gruppdynamiken i klassen har dock inverkat negativt p\u00c3\u00a5 prestationen, i s\u00c3\u00a5 m\u00c3\u00a5tto att det bland en klick pojkar, dit kalle h\u00c3\u00b6r, r\u00c3\u00a5der en tyst \u00c3\u00b6verenskommelse att intresse f\u00c3\u00b6r \u00c3\u00a4mnet oacceptabelt. trots detta visar kalle anm\u00c3\u00a4rkningsv\u00c3\u00a4rd f\u00c3\u00b6rm\u00c3\u00a5ga att snabbt tillgodo se sig matematiska insikter i den takt de tas upp i undervisningen. motivet att vara accepterad i gruppen torde allts\u00c3\u00a5 p\u00c3\u00a5verka kalles prestation negativt.<\/p><\/blockquote>\n

<\/blockquote>\n

lotta har presterat oj\u00c3\u00a4mnt i matematik. medelv\u00c3\u00a4rdet uppn\u00c3\u00a5r \u00c3\u00a5ldersniv\u00c3\u00a5n med r\u00c3\u00a5ga, men under v\u00c3\u00a5ren hade lotta sv\u00c3\u00a5rt att finna motivation att fokusera p\u00c3\u00a5 matematiken. hon uttrycker det sj\u00c3\u00a4lv som att hon “inte kunde bry sig mindre”. till terminens sista tentamen hade hon f\u00c3\u00b6rberett sig v\u00c3\u00a4l och n\u00c3\u00a5dde en n\u00c3\u00a4rmast perfekt prestation.<\/p><\/blockquote>\n

<\/blockquote>\n

kim uppn\u00c3\u00a5r minimikraven f\u00c3\u00b6r geografi. han har varit t\u00c3\u00a4mligen omotiverad att f\u00c3\u00b6lja kursplanen, men har visat gedigna kunskaper om mineraler och h\u00c3\u00a5llit en uppskattad presentation f\u00c3\u00b6r klassen om sin stensamling.<\/p><\/blockquote>\n

med tanke p\u00c3\u00a5 all den tid jag spenderat i grundskolan k\u00c3\u00a4nns dussinet siffror p\u00c3\u00a5 \u00c3\u00a5rsbasis som ett ganska klent sp\u00c3\u00a5r av mina f\u00c3\u00b6rehavanden. och vid n\u00c3\u00a4rmare eftertanke k\u00c3\u00a4nns det ocks\u00c3\u00a5 opersonligt. jag vet att jag l\u00c3\u00a4mnade mina l\u00c3\u00a4rare (och klasskompisar) ber\u00c3\u00b6rda, p\u00c3\u00a5 gott och ont. men betygen b\u00c3\u00a4r ingen vittnesb\u00c3\u00b6rd om detta. jag tycker de borde g\u00c3\u00b6ra det. som barn \u00c3\u00a4r man v\u00c3\u00a4rd b\u00c3\u00a4ttre feedback \u00c3\u00a4n en sifferserie.<\/p>\n

\u00c3\u00a4ven om kvantitativa metoder kan ha ett pragmatiskt v\u00c3\u00a4rde (utbildningssystemet \u00c3\u00a4r uppbyggt s\u00c3\u00a5 att man l\u00c3\u00a4tt skall kunna rangordna elever), finns det andra v\u00c3\u00a4rden som g\u00c3\u00a5r f\u00c3\u00b6rlorade i detta i \u00c3\u00b6vrigt mycket effektiva<\/em> system. testresultat fr\u00c3\u00a5n psykologiska test \u00c3\u00a4r k\u00c3\u00a4nsliga f\u00c3\u00b6r kontexten, vilket g\u00c3\u00b6r det motiverat att tolka resultaten med f\u00c3\u00b6rsiktighet och med beaktande av sammanhanget. det samma g\u00c3\u00a4ller f\u00c3\u00b6r skolbetyg och f\u00c3\u00b6r n\u00c3\u00a4rvarande producerar skolan enbart siffror, som vore de objektiva m\u00c3\u00a5tt p\u00c3\u00a5 elevens kunskaper och f\u00c3\u00a4rdigheter – n\u00c3\u00a4r de, \u00c3\u00a5tminstone enligt keltikangas-j\u00c3\u00a4rvinen-rapporten, \u00c3\u00a4ven \u00c3\u00a5terspeglar relationsfaktorer mellan l\u00c3\u00a4rare och elev.<\/p>\n

dagens betygssystem m\u00c3\u00a4ter allts\u00c3\u00a5 inte det som det s\u00c3\u00a4ger sig m\u00c3\u00a4ta (validitetsproblem), dessutom skulle barn f\u00c3\u00b6rtj\u00c3\u00a4na att f\u00c3\u00a5 mer kvalitativ feedback och tolkning av de prestationer de utf\u00c3\u00b6r i skolan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

erik wahlstr\u00c3\u00b6m skriver i dagens hbl om skolvitsord och dess relation till klassamh\u00c3\u00a4llet finland. \u00c3\u00a4r du en osocial och otrevlig man? har du alltid misst\u00c3\u00a4nkt att l\u00c3\u00a4rarna gav dig f\u00c3\u00b6r l\u00c3\u00a5ga betyg i skolan f\u00c3\u00b6r att de tyckte illa om dig? …skolsystemet g\u00c3\u00b6r att elever som objektivt sett borde f\u00c3\u00a5 vitsordet 8 behandlas olika p\u00c3\u00a5 … Continue reading skolbetyg och psykologutl\u00c3\u00a5tanden<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[16],"tags":[68],"class_list":["post-256","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-text","tag-psykologi"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/256","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=256"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/256\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=256"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=256"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.oculex.fi\/thomas\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=256"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}