champinjoner på stan

jag är på väg på lunch men hör detta, i all hast:

det växer champinjoner i domkyrkoparken! skulle jag ha N93 som jag så suktar efter skulle jag ha fotat men nu får jag nöja mej med att anteckna. först gick jag förbi svamparna, men så måste jag svänga om eftersom de såg så lika ut champinjoner. jag tog upp en, bröt sönder och doftade. det var champinjon.

men så slängde jag den. mat köper jag från butiken, inte från naturen. det är smutsigt ju. eller så inte. trots att den växte mitt i stan är den säkert både godare och hälsosammare än industriuppväxta sprängfyllda vattenchampinjoner från citymarket. jag skulle vilja våga smaka.

eating for two

when i prepare food, it seems i usually prepare for two, as far as the amount is concerned. however, most of the time i eat it myself.

but of course, it’s impossible to buy ingredients from the grocery shop for ONE person – cherry tomatoes, mushrooms and cocoa milk all come in convenient packages suitable for two.

either that, or i miss company. i console myself by eating for two.

spoon, fulfilling.