asides. small bits flowing. such as, i had porridge with apple jam this morning. my mudskipper edgar II is no longer afraid for the silver spoon giving him food. and i can’t come up with a third thing.
(0)Monthly Archive for February, 2007
a few days ago my friend robin appeared on national television in new zealand, and the interview was available on the internet as well, so i had a chance to view it.
i feel the urge to inform you that i took about 20 random snapshots of the video, and this was the best one i could get.
anyway. here is the file for those of you who would like to view robin being interviewed on new zealand tv.
let me give you a brief summary. robin is wearing a black suit and is being interviewed as the president of the post primary teacher’s association. the interviewer wants to hear arguments for the state to invest more into teaching and robin delivers, bundled with a lot of mumbo jumbo. the main point being that 30+ students per class makes it impossible to establish personal relationships with the students. and since the state wants a “move to personalized environment”, something needs to be done. (more teachers, more money, i suppose.)
to further argue his case, robin tells that in finland (yes, finland!), you need at least a master’s degree to teach in any area of education and they (we) only choose about 15% of the applicants. well ain’t that a bold statement! it sure wasn’t hard for me to become a substitute teacher while still being in high school (gymnasium). as for the 15%, according to the åbo akademi statistics (representative for the swedish-speaking minority), 88% of the applicants 2006 were admitted. somehow i doubt the situation for the rest of the country should be very different.
but hey, who the hell cares, robin mentioned finland on new zealand television!
på athousandandone hittar jag följande bild, en båt på indiskt vatten.
jag blir både glad och ledsen, för oooooo vad fint det ser ut. men varför är (t.ex) vattnet i kuggviken på korpo så smutsigt? okej att mudderbotten gör sitt men det känns sorgligt att när jag var barn var vattnet åtminstone så rent att man kunde simma bäst man ville. numera är algblomningen ständigt återkommande, båttrafiken avsevärt mer omfattande och den bruna tången allt mer sällsynt.
häromdagen läste jag om planerna på en rysk-tysk gasledning genom östersjön, ett projekt som befaras leda till att en massa giftiga tungmetaller ur bottensedimentet kommer upp. det är när jag inser hur mycket skit som bara dumpats i östersjön som jag blir irriterad, besviken och känner mig maktlös över att mina barndomsvatten blir att smutsigare.
när jag var barn berättade min farmor åt mej om hur hon som barn kunde simma i stranden på brändö (helsingfors). idag är vattnet äckligt smutsigt. det ter sig rimligt för mig att anta att jag kommer att kunna säga samma sak åt mina eventuella barn/barnbarn. det känns inte bra.
senaste kommentarer